ÅÄHHÖGGHHHHH

Jag var på HIF-match på Olympia för första gången i mitt liv igår. Det gav ingen anledning till hes hals idag eftersom HIF av någon outgrundlig anledning inte gjorde ett endaste litet mål. Inte det minsta JAAA kom tyvärr över mina läppar. 

Andra skrek desto mer, men trots att jag satt nära GAIS-klacken kunde jag bara urskilja ” Skånejävlar HÅHÄÄÄÖHHUUUGHHH…”.

Vilken intressant hejaramsa, tänkte jag. Undrar om de tränat länge på den? ÄÄÄUUHH  EEAAAH  GE MIG ETT GEEEEE…

Tony hårddrog hela händelsen till ett större perspektiv:

-Egentligen…, tänk att en sport som denna väcker detta intresse. Allt handlar om den där lilla bollen som 22 man jagar för att sparka in i mål. 10000 personer sitter och tittar på. För många av dem är denna dan förstörd eftersom HIF förlorade och de blir på dåligt humör. Grabbarna  på plan har lagt ner år efter år av sitt liv på träningar för att komma hit, och egentligen betyder resultatet i matchen ingenting… 

Så kan man också se på fotboll. Eller hockey.

Jag tycker hockey är kul att titta på, och jag tyckte det var en kul upplevelse igår. Men jag blir ganska förskräckt över insikten att inte alla som var där faktiskt VAR intresserad av fotboll i första hand. Jag har läst om huliganer, men aldrig SETT huliganer.

När jag såg dem tvivlade jag på att alla bör ha rösträtt.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *