Alkohol -så mycket jag tål

Vi hade två passagerare som nekades att gå ombord till Peking-flighten senast, på grund av att det var alldeles för berusade.

Det är ju inget okänt fenomen att det händer att folk nekas, men varför utsätter man sig för det som passagerare? Vet man inte vad man tål eller struntar man i vilket när man tappar omdömet?

I vårt fall blev kapten uppringd och blev ombedd att ta ombord herrarna, de var viktiga personer tillhörande någon OS-delegation (ej nordiska) men kapten litade på sitt omdöme och här fanns ingen tvekan, sa han.

Pratade med Åsa som berättade om en passagerare hon haft, som varit ok när han kom ombord men sedan druckit alltför mycket. Så mycket så kabinpersonalen sade stopp och paus.

Det accepterade inte han, utan ringde på klockan ungefär var 5:e minut genom natten och beställde mer konjak. Åsa förklarade vänligt men bestämt att i vår utbildning ingår att hålla koll och göra bedömningar om inte passageraren själv kan, och hennes bedömning tillsammans med kollegornas var att mängden alkohol han intagit var mer än tillräckligt för hans eget bästa.

-En öl då? undrade han.

-Vad som helst som inte innehåller alkohol, sa Åsa.

-En flaska vin? En sömntablett då?

-Jag har ingen sömntablett, och hade jag haft det skulle jag inte ge dig någon, då hade jag väl blivit anklagad för dråp, sa Åsa.

Det fortsatte i 2,5 timmar med hans ringningar (som såklart stör andra passagerare också) och till sist kallade de på en grovvuxen steward som gick fram till honom och gjorde klart att det inte skulle bli mer alkohol, hade han något problem med det?

Då hade han slutligen somnat och knappt vaknat igen när de landat.

Passageraren bredvid hade undrat om även det ingick kurs i tålamod i flygvärdinneutbildningen.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *