Dansk fackförening

”Dansk fackförening”.Det är nästan ett skällsord för svenskar.

Svensk media rapporterar utifrån svenska glasögon medan media i Danmark rapporterar om svenska motsvarigheter utifrån danskt sätt att se på saken. Och eftersom grunderna i sättet att se på samhället och medborgarna skiljer sig gör såklart rapporteringen det också.

Dansk fackförening kämpar till exempel med avtalsfrågor på ett annat sätt än svensk fackförening, därför att i Sverige är många av de frågor danskarna kämpar om, lagstadgade.

LAS till exempel, och sist in först ut (SIFU) är ingen lagstadgad rätt i Danmark. Inte heller lagen om att få arbeta deltid när barnen är små. Det är en punkt man förhandlar om när man skriver avtal.

I Danmark i alla branscher har dessutom alltid strejk varit ett vanligare vapen än hos svenska, men det ser ut som det vapnet börjar bli förlegat, och det tycker jag är bra. Strejk ser jag som en absolut sista utväg, när alla andra vägar är uttömda. Det är inget man ska skrämmas med tycker jag, och ingen tjänar på det. Det MÅSTE gå på annat sätt att visa varandra respekt och hitta en lösning där både arbetsgivare och arbetstagare känner att de kompromissat.

När man diskuterar så har man bara en verklighet att förhålla sig till, sin egen. Från den ser världen ut på ett sätt, från den andra sidan ser det annorlunda ut. Det är inte lätt, men när man ska försöka förstå varandras argument är det lättast om man försöker flytta sig till samma sida som motståndaren står på en liten stund, bara för att se om det finns fler vinklingar. Helst med öppet sinne.

Hur svårt som helst.

Det är därför det är krig i världen.

 

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *