Det där med hälsa

Sockerberoende passar inte ihop med träning, men utan tvekan har många av mina träningskompisar liksom jag varit beroende. Det kändes möjligen som att det kvittade eftersom man tränade mycket (någon period när jag jobbade som aerobicinstruktör höll jag uppåt 12 pass i veckan…).

Inte förrän på senare år har sockrets inverkan på allvar diskuterats, och GI nämndes bara kort på utbildningarna på den tiden, men okänt var det inte. Det var bara en nytändning när det blev en livsstil för en 5-7 år sen, innan dess var det ett sätt att ha koll på sin blodsockerkurva för träning och tävling på annat sätt.

Var på bageriet och skulle köpa bröd och bullar, och eftersom jag nu förstår hur mycket socker det normalt är i bröd frågade jag tjejen i kassan om råd, och köpte osockrade mörka GI-bullar samt ett dinkelbröd med solrosfrön. Gott och bra.

Efter mig i kön stod en liten grabb som max kan ha gått i första klass, och då 08.10 beställde en ”Bulle med bulle” (chokladbulle i fralla). Hans frukost antar jag.

Varför har inte hans mamma eller pappa gjort en nyttig frukost till honom, kan man ju undra? Hur länge står han sig på de tomma kalorierna och den sockerchocken?

Jag menar, nu är det ju trots allt 2010. Året då rökning och sockerfrukostar borde vara bortvalt och ointressant för den stora massan…?

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *