Duns, duns, duns

Detta är egentligen ingen rolig historia alls. Det blev bara så skrattretande på slutet.

En tjej hade blivit ombedd att ställa sitt bagage på vagnen nedanför, och när hon kom uppför trappan var hon riktigt orolig.

-Jag har värdefulla högtalar i den där väskan, sa hon, snälla kan jag ta den ombord?

-Javisst, sa jag, vi hämtar upp din väska!

Hon stod och tittade nervöst ner så inte lastarna skulle hinna ta den, och jag höll utkik jag också. Hon kunde inte nog skynda sig att hämta upp väskan och var så tacksam. Vi pratade ombord om vart hon skulle och hur länge hon skulle vara borta, och när hon gick av tackade hon flera gånger för att jag ”varit så lugn” och för den trevliga flygturen. Jag vände mig in i cockpit för att svara på en fråga när jag hörde ett kraftigt ”duns, duns, duns” och drog efter andan när jag såg vad som hänt.

Tjejen tappade sin väska med högtalarna mitt i trappan, och väskan landade efter de tre dunsen nedanför i en vattenpöl.

Det måste vara en händelse under kategorin ”Lagen om alltings jävlighet” om jag ska analysera som glad amatör. Och då får man bestämma sig om man ska skratta eller gråta åt eländet. 

Tur jag stod i cockpit. 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *