En fredagskväll i ett garage

Det är ju inte utan att man en eller två gånger ställt sig frågan om det verkligen var ett genomtänkt svar vi gav dansläraren, när hon frågade om vi var intresserade av att ställa upp på en dansuppvisning.

Vi svarade ja.

Haha, är det inte lite komiskt?

3 andra par svarade också ja, några efter viss övertalning.

(Tony: Amen snääääälla, det blir roligare om vi blir många som gör bort sig samtidigt)

Dansfröken har koregograferat och vi har de senaste veckorna övat danssteg och räknat 1-2-3-4-5-6, eftersom det är 6-stegs-bugg vi tränar.

Dansfröken såg lite bekymrad ut i tisdags, för att uttrycka det milt. Vi krockade och räknade fel och kom i otakt lite till mans och kvinns. Det såg till och med ut ett tag som att inte ens hon tyckte att förslaget att ha oss med var så jättebra längre.

Vi hade nu kommit till stadiet att envisheten besegrat tvivlet, vilket gjorde oss upproriskt målmedvetna. Här skulle tränas!

Medan dansfröken funderade på om hon möjligen skulle ändra koreografin till en lättare nivå planerade vi elever för kommande träningar, och en av grabbarna sa att vi kunde vara i hans garage som ikväll och dansträna. Taget!

Någon hade bakat baguetter och fixat ost, det var uppdukat med snacks och läsk, och en gammal pensionerad stereo hade fått plats på en lagerhylla och där spelade vi musiken om och om igen.

En kul fredagskväll med ett gäng nya kompisar vi aldrig träffat om inte dansen förenat oss. Där i ett garage i ett industriområde. Otroligt bra.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *