Förlåt för sparken

Skrev på Facebook om hur ömklig man känner sig när man kommer från jujitsupasset. Lite rispad, lite blodig, skavd och med blåmärken överlägger man om kanske boule ska bli nästa sport, och om i så fall knäna håller för det?

Två av mina träningsvänninor ville vara med i tävlingen “flest blåmärken” och det är bara att konstatera att dessa två är gjorda av stål, de tränar även BJJ (Brazilian jujitsu, inget för mesar, min anm.) medan jag är fullt nöjd med den vanliga jujitsun och slipper gärna närkamp på golvet i bästa brottarstil.

Min träningskompis Tina som jag tränade med igår skrev också ett kort meddelande: ” Ursäkta att jag gjorde mig skyldig till att kicka dig på spina iliaca anterior superior”.

Ja, du är ursäktad. Jag har inte det minsta ont i min spina ilikaka antesuperior eller vad det hette idag. Däremot känner jag mig lite slapp i gluteus maximus. Fast det har jag iofs gjort de senaste 20 åren.

 

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *