Ibland hinner det inte uppom hjärnan

Jag gillar att snacka med passagerarna och försöka göra det lite “personligt” istället för att gå genom planet och bara säga samma sak: “Dricka?”

Man märker ganska snabbt om man får gensvar, eller om någon hellre vill vara i sin egen värld. Då respekterar man såklart det också.

Nationaliteten står inte skriven i pannan, så ibland pratar man skandinaviska med österrikare och engelska med danskar, och även om danskarna svarar på engelska kan man kanske skönja en brytning som gör att man till slut “hittar rätt”.

Jag pratade engelska med en passagerare som svarade mig på danska och då kommenterade jag det utan att tänka riktigt på vad det vad jag sa eller hur det kunde uppfattas:

-Aha, jag tyckte du såg tysk ut!!! Fast…det kanske inte var en komplimang???

Passageraren bredvid var tysk förstod jag på hans accent, och nu går jag bara här och hoppas att han inte förstod vad jag sa och skriver klagobrev över den oförskämda personalen;)

Förlåt herr Tysk, jag menade inget illa. Såklart var det en komplimang.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *