Inte ett enda lur

Kanske är förklaringen att jag jobbat intensivt tre dagar i rad och inte varit hemma. Min snälla kollega vågade nog inte lura mig, jag pratade  mycket kampsport och världsmästarMats med henne, så det ingav kanske viss respekt och försiktighet…;)

Mitt blåa öga börjar blekna, men första dagen frågade någon:

-Vad har du gjort med ögat? Har din man slagit dig, haha?

-Ja faktiskt!

-Va?

-Jo, men jag fick skylla mig själv.

-???

-Ja, vi gick en match och jag förlorade.

-Men…

-Han har svart och jag har bara blått bälte, och när jag skulle göra ett kast på honom var hans armbåge i vägen just där jag hade mitt öga.

 

Men jag är så glad att folk frågar.

Det finns en skolkamrat till mina barn vars mamma kommer med blå ögon regelbundet. Till och med barnet säger att pappan slår henne. Vad tusan gör man? Jag är medmänniska men känner inte henne alls, vet knappt hur hon ser ut, och då blir det lite märkligt kanske att gå fram om jag ser henne på något föräldramöte nångåg och säga “Hur är det? Slår din man dig?”

Det är en delikat situation, som inte har det enkla svar man önskade. Hade det varit jag hade jag verkligen uppskattat om mina väninnor reagerade, men en helt frammande person hade jag tyckt lade sig i och var påträngande. Tror jag. Har du något bra förslag kanske?

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *