Jädra yngel

Jag blir skogstokig på ungars dåliga uppfostran och disrespekt. Om det hade kommit till min vetskap att något av mina barn sagt fula saker och kallat andra barn namn som de inte ens borde tänka, hade det med all säkerhet fått en konsevens.

Jodå , jag har som alla andra föräldrar “världens bästa barn”. Det innebär dock inte att jag är totalt naiv och godtrogen, vilket jag upplever en del av klasskompisarnas föräldrar vara. Någon har åsikten att “barn kan ta ansvar och uppfostra sig själv”, och om det hade funkat bra borde man väl tycka att 12-åringar också bör ha rösträtt, köra bil och få köpa ut, väl?

Jag tycker heller inte att barn ska tvingas “lösa sina egna konflikter” (utan att gå in på detaljer och nämna undantagsfallen), för då blir det den starkaste eller elakaste som alltid vinner. Den snälla, ödmjuka kommer alltid ge sig eller kompromissa. Är det ett bra sätt att lära barn lösa konflikter?

Två incidenter har hänt på kort tid på skolan som är helt oacceptabelt i mina ögon. Den första handlar om att min dotter blir kallad “sharmutta” (hora) av en kille. Tony ringde skolan direkt och ville komma dit och prata med klassen, i egenskap av förälder. Om ingen reagerar blir det ju accepterat, och det är inte ett misstroende mot skolans sätt att hantera saken, utan mer ett komplement. Han hade tänkt åka dit och helt enkelt snacka med killen i klassen och säga :

-Du kallade min dotter sharmutta, det gör du aldrig mer, och ingen annan tjej heller. Förstått?

Skolans sätt är mer allmänt: “det är viktigt att ingen känner sig kränkt och för att undvika det ska man inte kalla varandra fula namn”. (Ingen nämnd, ingen glömd. Eller rättare sagt, alla glömda och alla gömda i anonymitet.)

Senare säger en annan kille till sin lärare: “Sug kuk”.

Hon blev såklart vansinnigt arg, men nästa fråga blir ju, vad händer sen? Säger mamman till sin lille son  “det var dumt älskling, så får man väl inte säga?” eller vad ska ske för att han ska förstå att det är allvarligt?

Jag läste i en blogg om en tjej som blivit kallad sharmutta av två unga pojkar som var ute och gick med sina fäder. Hon hade reagerat starkt men papporna hade inte sagt ett ljud till sina pojkar. Hur blir det så?

Som vanligt är det busenkelt att konstatera fel, men svårare att hitta en bra lösning. Politiker och lobbyister i alla tider, har aldrig svårt att kritisera varandras system, men betydligt värre är det att presentera sina egna förslag. Vad det än gäller.

Och här står jag darrande av frustration. Jag ser ett stort fel i att en tolvårig tjej ska bli kallad sharmutta utan att det får en konsekvens, att “det får man bara ta”. Jag ser ett lika stort fel i att en tolvårig grabb säger “sug kuk” till sin lärare. Det gör mig verkligen uppgiven att tänka tanken att det redan gått så långt, att dessa ungar inte haft någon som lärt dem god uppfostran. Lärarna gör säkerligen sitt bästa, men om föräldrarna struntar i vilket och tycker fri uppfostran är så förbaskat bra får de också ta ansvar för sina ligistungar. Hemundervisning kanske? För tycker föräldrarna att deras barn kan kalla andra sharmutta måste det väl vara ok att kalla sin mamma det också? Och pappan kanske vill göra det där andra?

Det är längesen jag var så här arg.

 

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *