Vad är det med folk?

Man får hem ett gäng kuponger varje vecka med erbjudande om procentrabatter hos olika företag och kedjor.

Jag hade iofs gärna sluppit kupongerna men är samtidigt lite glad i att göra klipp, och 25% är 25%…

Till saken hör att dessa kuponger har en gemensam nämnare, och det är att %-talet står i fetstil överst, stort och lättläst, tillsammasn med företagsnamnet. Sen kommer det en liten liten pyttetext med villkor och nederst står giltighetstiden.

Var runt för att kolla läget i ett par butiker idag, med kuponger i handen om ifall att. Och på båda ställena blev jag bemött på ett trist sätt när jag lade fram mina kuponger.

Det första stället var en möbelbutik, och jag hittade en dörrmatta. Jag grävde fram kupongen innan jag skulle betala och damen i kassan tittade inte ens på mig när hon sa:

-Läs vad det står!

-Jaa…giltig tom 30/4, sade jag.

-Men i TEXTEN!

-Trots att jag sträckte ut armarna långt från tittorna var texten nästan oläslig, men då läste hon för mig:

-LAMPsortimentet!!!

.Oj, förlåt, sa jag, det har jag missat, ursäkta, då går jag och tar en liten titt bland lamporna också innan jag betalar.

Jag kom på att jag faktiskt behövde en lampsladd men vis av erfarenheten frågade jag först:

-Gäller rabatten endast lampor eller också lampsladdar?

-LAMPOR, det står LAMPOR!

-Ja, just det, det borde jag förstå. Ursäkta, sa jag för andra gången.

Sen tänkte jag, att hade jag ägt den affären och ville att mina kunde skulle känna sig väl till mods, så hade jag nog utttryckt mig såhär istället ” Jag vet att det står smått och du är inte den enda som inte sett det, men rabatten  gäller bara lamporna”.

Sen var jag på en klädkedja med ytterligare en kupong. De hade 25% på alla byxor. Jag provade ett par jeans, men för säkerhets skull frågade jag i kassan om rabatten även gällde jeans eller kanske bara andra byxor?

-Står det byxor är det byxor! svarade biträdet.

-Och kupongen jag har med mig, gäller det den här skjortan?

-Vad står det på lappen, frågade hon lite näsvist, står det inte valfritt plagg, kanske?

-Jag undrar om du vill kontroll-läsa, sa jag, så slipper jag dra upp mina läsglasögon?

-Det gäller valfritt plagg!

-Toppen!

Om det hade varit min affär, och jag hade velat att kunderna skulle känna sig väl till mods hade jag nog hellre svarat “Jag vet att det står med liten text, och du är inte den ende som undrar, men det gäller alla plagg till ordinarie pris”.

Samtidigt kan jag nånstans förstå att det blir tjatigt att få samma fråga 100 gånger om dagen och att man till slut inte orkar svara trevligt längre. Så kan jag också känna när jag för 50:e gången samma dag påminner om mobiltelefonen som just annonserats ska stängas av, eller man säger till tre farbröder på samma rad som vägrar stänga av datorerna.

Å andra sidan är det baksidan att jobba i servicebranschen, nya kunder- samma problemställningar.

Sen var jag hos urmakaren med min klocka. Före mig stod en man som ville byta stift på sin klocka. Biträdet frågade sin kollega:

-Vad tar vi för ett stiftbyte till en Rolexkopia?

Biträdet vände sig mot kunden igen och berättade att det kostade 60:- och undrade om han kunde komma tillbaka om 20 minuter och hämta den?

-VAD är det som tar 20 minuter? undrade kunden, gör det NU!

-Han är upptagen med ett annat arbete så det tar 20 minuter, sa biträdet vänligt.

Mannen muttrade högt och slet åt sig sin klocka och gick demontrativt ut ur butiken med sitt barn i släptåg.

-Kanske en annan dag…? försökte biträdet.

Jag visste inte om jag skulle berömma henne för att hon kunde behålla sitt humör utan att visa besvikelse över hans uppträdande, men hon verkade van och inte ett dugg berörd, så jag sa inget. Istället försökte jag vara lite extra trevlig (hur man nu kan vara det i ett så kort möte?) för att kompensera för förra kunden, och hon var smilande och tillmötesgående. Och kanske , kanske blev han stött för att hon nämnde “Rolexkopia”, det kanske var förnedrande för honom att hon “avslöjade” honom inför andra kunder?

Men vad är det med folk egentligen?

Var är det där vanliga hyfset? Har det blivit omodernt eller?

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *