Varm i kläderna

Igår var jag inte nervös inför föredraget, men det brukar jag heller inte vara i samma grad när jag ska ut till skolor.

Jag kan bli lite nervös inför lärare ibland, för jag tänker på att jag faktiskt inte är formellt utbildad (tyvärr…) och kanske säger fel saker när jag pratar om svenska språket, skiljetecken och sånt där som har betydelse. (Eller som jag just skrev: ”sånt där”, det är säkert nån regel som säger no, no till den typen av språk. Men blogg är blogg!)

Just till gymnasieelever (de jag föreläste för igår läser turism) känner jag att jag är mitt rätta element, jag har nåt att säga, och det är ju en bra början. Jag ska köra en repris på fredag, ser fram emot det.

Det är gott när man börjar känna sig varm i kläderna, det är en trygghet. Man har större utrymme för spontana inslag och improvisationer, men det går inte om inte det andra sitter som det ska. Då blir det bara en utsvävning som gör att röda tråden blir lätt rosafärgad.

I juni ska jag och Tony vara toastmaster och toastmadam på ett bröllop, och det kommer att vara minutiöst planerat men verka helt improviserat. Det är de små detaljerna som gör det… 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *